Miljörörelsen borde våga höja blicken

By september 11, 2013 november 23rd, 2014 Krönikor

Så är vi där igen. Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, svartmålar det svenska konventionella lantbruket, i social media och i inlägg efter inlägg på sin egen hemsida. Som vanligt ställs ekologiskt lantbruk mot konventionellt, det är ett snävt perspektiv utifrån den globala försörjningsutmaningen och förödande för vanligt folks bild av ett av världens mest hållbara lantbruk. Det är en sorglig retorik att låta det bästa bli det godas fiende. Lantbruket är och förblir en stor delav miljö- och klimatproblematiken så länge folk vill äta och det har vi inte sett tecken på att man vill sluta med, tvärtom. Men lantbruket är också den enda långsiktiga lösningen på ett hållbart samhälle, inte bara ur ekologisk synpunkt utan även socialt och ekonomiskt.

Jag har ledsnat på omvärldens, och för all del vårt eget, behov av att ställa konventionellt och ekologiskt lantbruk mot varandra.Vi vet att marknaden efterfrågar produkter från båda, räcker inte det? Borde vi egentligen inte fundera mer på hur världen år 2050 ska mätta ytterligare 3miljarder människor samtidigt som lantbruket ska sätta mindre miljö- och klimatavtryck? Under samma period kommer också klimatförändringarna skapa stora utmaningar, med torka och översvämningar på många håll i världen. FAO, FN:s jordbruksorgan, signalerar att 25 % av världens åkermark redan nu är hotad pga.klimatförändringar, erosion och markförstöring. Enligt många bedömare behöver vi alla tillgängliga resurser för att klara av den framtida livsmedelsförsörjningen.SNF:s inställning att ekoproduktion är den enda vägen är naiv. Min tro är att det är absolut nödvändigt att vi i Sverige och hela norra Europa ökar livsmedelsproduktionen, jordarnas produktivitet och den genetiska potentialen är långt ifrån tillvaratagen. Både ekologisk och konventionell produktion behöver teknikutvecklas med väsentligt högre precision i insatserna, resurseffektiviteten måste öka. Vi borde lära av varandra.

I Sverige lever vi sedan flera år med den kraftigaste urbaniseringen i Europa. Globalt är 60 %av de städer som behövs år 2040 inte ens byggda, det är en folkomflyttning som tanken hisnar inför. Samtidigt kommer en starkt växande andel medelklass överhela världen att skapa en enorm efterfrågan på mer förädlade livsmedel. Sammantaget innebär detta stora utmaningar. Redan idag ställs stad alltmer mot landsbygd, förståelsen för levnadsvillkoren på landet och kunskapen om naturen minskar istadig takt. Lönsamma företag är landsbygdens enda möjlighet, de är källan till arbetstillfällen och utveckling. Utan dem blir landsbygden död, det räcker inte med nuvarande bevarandepolitik. Det finns inga soldränkta vitsippsbackar i björkhagar om korna försvinner, oavsett om de var ekologiska eller ej. Och tanken på att det finns öppna landskap på andra håll i världen, kanske ändå är en klen tröst när sommarstugan mist sin sjöutsikt då bonden inte längre har ekonomi i att hålla betesdjur.

Det är genant att se Naturskyddsföreningen ignorera frågan om hur de importerade livsmedlen produceras. När SNF misskrediterar ett av världens mest miljövänliga och hållbara konventionella lantbruk, i ett samhälle med starkt ökande import av mat med större miljöavtryck och lägre djurskydd, är det att svälja kameler och sila mygg. Man rider populistiskt på miljörörelsens ”godhetsvarumärke” och människors okunskap. Det är svagt, SNF kan mycket bättre än så.

Leave a Reply