Stad och land – tillsammans

By april 27, 2018 Krönikor

Förra veckan presenterade statsministern regeringens Landsbygdsproposition. Statsministern bar tyvärr Stockholmsglasögonen när han svarade på en journalistfråga om urbaniseringen, orden föll helt fel, inte kan han på allvar menat det han sa ”när storstadsbor ska åka ut till landsbygden och koppla av måste det fungera även där”. Han är inte den förste som bluddrat till det, medvetet eller omedvetet. Många minns nog Kjell A Nordströms snack om skräpytor och Anna Kinberg Batras svammel om att Stockholmare är smartare än lantisar.
Landsbygden är inte homogen, det är stor skillnad på det tätortsnära landet och glesbygd. Det är en myt att landsbygden tappar på urbaniseringens bekostnad. Storstadsområdena växer genom hög babyproduktion och invandring, det som tynar är våra små före detta industriorter. Urbanisering behöver inte vara dåligt, men det är en brist när allt fler människor helt saknar band till landet, kunskap och förståelse om landsbygdens villkor tappas bort. Mediernas Stockholmcentrering bidrar ytterligare till att landet utanför tullarna osynliggörs.
Ryggraden på all landsbygd är jord- och skogsbruk, när det gröna näringslivet blomstrar utvecklas bygden med fler arbetstillfällen och attraktiva öppna landskap. Därför behövs en mer offensiv syn på de areella näringarna, vi bör sluta sätta likhetstecken mellan tillväxt och stadsmiljö. Landsbygden ska också ha växande företag. Låt aldrig offerkoftan bli landsbygdsbornas, kalla inte satsningar på landsbygden för stöd. Ett av de större hoten är den våta filt av bevarandekultur som storstadsmiljörörelsen försöker dra över landet, landsbygden ska skyddas från sina invånare och brukare. När opinionstunga Södermalm bestämmer får landsbygden emellanåt betala med inskränkt äganderätt eller rovdjur i fårhagen. Fri entré till statens museum och elcykelrabatter är bra grejs innanför tullarna men för oss på landsbygden blir kilometerskatten bara ytterligare tecken på hur långt det är mellan oss och Stockholm. Det avståndet mäts inte i mil.
Låt oss en gång för alla slå fast att stad och land behöver varandra. Det upplevelseföretagande som utvecklats, till exempel i småskalig livsmedelsförädling i Halland, har på ett fantastiskt sätt skapat broar mellan landsbygden och matintresserade stadsbor. Småföretagandet är nyckeln till landsbygdens livskraft. Två stora teknikskiften gör dessutom att framtiden ser ljus ut. Dels är landsbygden motor i omställningen till ett förnyelsebart samhälle. Dels innebär digitaliseringen en helt ny affärslogik, företag kan drivas geografiskt långt ifrån dess kunder. Vi är drygt 1.5 miljoner människor som har valt landsbygden som livsplats 365 dagar om året, först och främst ska den fungera för oss. Och med det sagt så, välkomna ut i spenaten stadsbor, vi har mycket att erbjuda!

Leave a Reply