Valborgsmässotal Närkes Kil 2011

By april 30, 2011 november 23rd, 2014 Krönikor

Som inflyttad till Närkes Kil är det en ära att få hålla det årliga talet här vid Majbrasan. Varje år har vi i Sverige traditionen att samlas och visa vår glädje och förväntan. Vi firar ljuset och värmens återkomst till vår bygd. Mitt tal till våren kommer i lika hög grad bli en hyllning till den bygd som tagit emot mig. Denna bygd som är våra barns trygghet och rötter. Den bygd som formar dem för att ge dem vingar i ett globalt liv. Allt det vi har här runtom oss tar vi för givet varje dag. Glöm inte bort! Det är en förmån att höra till och få leva på en trygg plats på jorden. Att få längta ut och komma hem.

Att följa vårtecken i naturen är lätt när man bor i Närkes Kil. Tussilagon i dikesrenarna, sångsvanarna i Tysslingen, vitsippsbackarna och björkarnas ljusa skimmer mot den mörka granskogen. De blå bergen bildar en ständigt växlande fond. Men bergen skulle inte vara det de är för oss om inte brytningen mot odlingslandskapet framför fanns, den bördiga ljusa slätten. För mig som har en bondesjäl är vårtecknen starkt knutna till brukandet av jorden och den gröna näringen. Våren har kommit till Närkes Kil när det luktar grisgödsel över hela nejden, när råmande kor släpps på bete i Blacksta och Billinge och det ryker från såmaskinen i Röcklinge. Lantbruk och mat är två sidor av samma mynt. I förväntan inför vårens ankomst finns också en lust till årstidens mat. Att få leva med säsonger i Norden innebär längtan efter det som inte är varje dags mat. Primörerna de eftertraktade. Nässelsoppa, späda sparrisknoppar, vårgädda och gräslök. Den första rabarberpajen. Dofterna och gommens glädje är sinnenas vår.

Brukandet av jorden och den svenska maten är saker vi tar för självklara. Här i Närkes Kil finns ju detta runt omkring oss i vardagen. Vi ser det knappt. Så kommer det väl alltid att vara? Inte självklart. Det avgör faktiskt du och jag. Den makten har vi som konsumenter tillsammans. Att välja svenskt när man handlar är att ta ställning för matproduktion med högt djurskydd och öppna landskap. Det är att ta ställning för vår livsmiljö. Ett Närkes Kil utan lantbruk är för mig otänkbart. För en levande landsbygd krävs dock mer än lantbruk. Betydelsefullt för många av oss här är tillgången till affär och skola. Båda är vi förunnade att ha i Närkes Kil. Inget av delarna ska heller tas för givna, det handlar om att vi i bygden använder dem. Jag skänker ofta en varm tanke till lanthandeln i Kil i som lyfter fram svenskproducerat och närodlat på ett imponerande sätt. Med stor lyhördhet för oss konsumenter.

Mina barn har fått en bra start på sina liv genom Killevigge och Närkes Kils skola. Även för barnen är maten viktig, i skolans matsal tränas sinnena, doft, smak, färg och form. Men varifrån kommer maten och hur har den producerats? Maten blir så lätt anonym, den har tappat sitt ursprung. När lägsta pris styr blir maten lätt långrest och åksjuk och djuret bakom köttet har ofta fått betala det låga priset. Så när kommunen handlar upp utländskt kött så får barnen vackert äta det som är olagligt att producera på gårdarna i bygden. Vi behöver bli varse om att allt hänger ihop, vill vi ha ett öppet landskap i vår bygd så behöver vi ställa krav även på den mat som våra barn, gamla och sjuka äter. Vill vi ha kvar affär och skola ska vi bruka dem.

Våren är väntans tider, tänk att få sakna och längta. Så sällan vi gör det numera. Vi längtar inte efter fred, den har vi. Vi väntar inte på demokrati, den lever vi i. Vi vet inte vad hunger är för vi saknar inte mat på bordet. Vi är förskonade. Men alla människor mår bra av längtan och förväntan och idag förenas vi av vår längtan till ljus och värme. Att leva i nuet och följa årstidernas gång gör många lantbrukare genom sitt dagliga arbete. Tänk om fler kunde få leva med naturen så påtagligt. Varje vår kommer det en ny chans, ett nytt hopp tänds om fantastisk gröda, lagom med sol och regn som kan ge en rekordskörd. Många av oss skulle behöva den där chansen, att få börja om, känna hoppet och förväntan om en hägrande möjlighet. Alla årstider är vackra i vår bygd men inget är som vår längtans vår. Och just i kväll är allt möjligt.

Välkommen vackra vår!