Skip to main content

Det händer inte mig

By oktober 23, 2012november 23rd, 2014Krönikor

Jag har på senare år mött många människor som mått dåligt. Det stålbad som grisföretagen gick igenom för ett par år sedan slog undan benen på en hel del. Detsamma ser vi idag för mjölkbönder och en och annan växtodlare som har det tufft nu med stora arealer otröskade. Under livet som företagare kan man drabbas av diverse utmaningar och kriser. Det kan vara kopplat till sjukdom, missbruk, dödsfall, brand, skilsmässa etc. och livet ställs på ända. Konsekvenserna av detta blir ofta mycket mer drastiska för en företagare än för en vanlig löntagare, ändå pratar vi sällan om det, för det händer inte mig. Eller? Att tappa kontrollen över ekonomin i en djup lågkonjunktur eller se en skörd regna bort kan även det leda till att man går in i ett krisläge. Vi är inte mer än människor trots att vi verkar i en machobransch där ensam ska vara stark och den tysta hårt arbetande bonden är hjälte.

Det är alltid lätt att säga hur man borde gjort före man råkar i en tråkig situation. Inrikta därför ditt företagande på att i normala tider säkra upp en stabil grund. Det kan handla om att delegera mer till sin personal, standardisera arbetssättet med fasta arbetsrutiner och skriftliga instruktioner. Se till att ha en verksamhet som rullar även när du inte är på topp. Finns det en god grund att stå på så faller man inte lika djupt när det blir svårt. Det finns ekonomiska verktyg som gör situationen mer förutsägbar och planerad, en budget och likviditetsplan är bra instrument. Något som det ofta pratas om är relationen till banken, det handlar inte längre bara om säkerheter utan också om det förtroende som du som företagare inger. Regelbundna kontakter och rapporter till banken gör att det finns en uppbyggd relation när man kanske måste be om amorteringsfrihet eller andra åtgärder. Att odla ett nätverk av goda rådgivare och allmänt insiktsfulla människor är bra, de kommer att finnas runt dig även i svåra tider. Tänk till före är lätt att säga efterklokt men ändå så sant.

I den akuta krisen hjälper det inte att tänka på vad man borde gjort. Det finns några tips som jag gärna delar med mig av.

– Gå inte ensam med din oro och dina tankar, du behöver dela dem med någon. Det kan vara en vän eller kollega.

– Är det riktigt tungt, mörkt och spiralen av svåra tankar inte bryts sök professionell hjälp. Tveka inte en sekund, det är inte konstigare än att gå till läkaren när man brutit benet. Det är friskt att bli sjuk av en ohållbar situation.

– Kan du inte sova så sök hjälp för det. Att upprätthålla ett företag med långvarig sömnbrist är omöjligt, man tänker inte klart. Du ser inte skogen för alla träd och fokuserar ofta fel.

– Istället för att låta räkningarna ligga oöppnade och växa på hög låt någon annan sköta dem, någon som inte är känslomässigt berörd kan prioritera och diskutera friare med fordringsägare.

En människa som aldrig drabbats av motgång och kris kan ha svårt att förstå hur dåligt man kan må och hur snabbt utför det kan gå. De svåra fall med djur som farit illa har mycket sällan skett utan en människa bakom som varit i djup kris eller sjuk. Se dig runtomkring, är det någon kollega som drar sig undan och som inte verkar må bra? Det är svårt att ta steget in till en sådan person. Men om du tar risken och har modet så kan det vara det största du har gjort för en annan människa. Glöm heller inte de närstående, de behöver också stöd. Och om du inte kan eller vill så kontakta LRFs Omsorgsgrupper, de är till för just dessa svåra situationer. Våga ta hjälp och våga bry dig.