Min bild av den svenska lantbruksnäringen är att vi är riktigt duktiga på produktion med de förutsättningar i klimat och lagstiftning som finns i det här landet. Vi kan mycket om foderblandningar, spannmålssorter och ny teknik. Många av oss har fått denna kunskap via SLU som är tunga på naturvetenskap. Utbildningen är knivskarp i sitt stuprörstänk, det som binder ihop, alltså hängrännorna är sällsyntare. Det påverkar naturligtvis också vårt företagande. Lantbruk är processindustri och ganska mycket arbete som görs är inte värdeskapande för en kund. Vår utmaning idag är att bli skickligare på organisation, management och marknad. Att knyta ihop hela företagandet effektivt.
Det man tränar på blir man bra på. De som är bäst i världen på sina respektive idrotter har ofta minst 10 000 träningstimmar bakom sig. I golf hette det länge att man inte kunde komma från Sverige med sin korta säsong och bli bäst i världen. Sedan kom Annika Sörenstam. Det får mig att reflektera. Skulle svenska lantbrukare kunna bli bäst i världen på att vara företagsledare i mindre företag? Skulle det i så fall till viss del kunna kompensera det områden vi inte har de bästa förutsättningarna på? Ja, det vill jag påstå. Men dit kommer vi inte med det utbildningssystem vi ser idag eller den rådgivning vi har. Inte heller med den prioritering som många av oss företagare gör dagligen. Då duger det inte att försöka förkovra sig i marknadsanalys fem minuter innan man dödstrött stupar i säng. Eller att gå på en endagars inspirationsföreläsning i ledarskap. Då handlar det om attityder och beteendeförändring i grunden. Och det mina vänner är inte bara en utmaning, det är en mindre revolution.
Den dagliga energin måste fördelas klokt över tiden, på kort och lång sikt. Och det måste finnas tid för återhämtning någon gång. Sätt fokus på det som du kan påverka i företaget, så just i den här krönikan lägger vi undan all frustration på politik, kooperation och den oheliga marknaden. Dem kommer jag tillbaka till. Var så säker. Tänk istället på Borg och hans nötande mot garageporten i Södertälje. Timme efter timme. Hur mycket tid och klara tankar lägger vi på att leda oss själva, företaget och vår personal? Jag är säker på att du som läser detta kan plöja rakt men har du kontroll på riskerna i ditt företagande? Har du stresstestat kalkylerna före investering? Har du värderat marknadsrisk, politisk risk, arbetskraftsrisk, biorisk, väderrisk och vilka strategier har just du utvecklat för att hantera detta? Vet din personal om vilka målbilder ni jobbar efter i företaget? Det är stor skillnad på att göra saker rätt eller göra rätt saker. Handen på hjärtat, hur mycket tid lägger du på att analysera produktionen, räkna och hålla koll på ekonomin, leda och motivera personal, analysera och agera på marknaden? Lantbruksföretagandet är krävande. Inte bara för att det ofta är fysiskt tröttande utan för att det idag kräver så oändligt mycket mer av oss som ledare. Vi ska ha vinst, vi ska tänka och prata vinst, inte nöja oss med kostnadstäckning. Men vi kan inte kräva vinst utan vi måste skapa vinst själva. Jag är säker på att det går. Nyckeln till verklig framgång den bär vi alla själva på. Du är själv den viktigaste resursen i ditt företag.